Sveriges första självmordsbombare...så står det! Vaddå första...Det ska stå "Sveriges första och enda självmordsbombare"...
Ska man börja bli rädd nu? Rädd för att åka i nya Citytunneln, rädd för att gå i julruschen, rädd för att gå på bio, rädd för att lämna familjen och göra nåt själv, rädd för stora folkmassor...rädd för att LEVA!!!
Hur kan man bli så sjuk i huvudet att man sätter bomber runt hela sin kropp och spränger sig själv i luften? Han kunde ju uppenbarligen inte ens vara säker på att han skulle nå sitt mål och dra med sig en massa människor i döden...var det kanske inte ens meningen?? Skulle han bara skrämmas???
Jag tycker att vi alla i Sverige har lärt oss i dag att inte ta någonting för givet. Livet är skört, var rädda om varandra därute istället!!!

Härhemma har livet bara fortsatt att vara lika bra som det brukar. Lillemannen och jag har varit hos fafa o W över helgen. Lillemannen åkte dit redan i fredags men då jobbade jag. Sen stannade vi kvar eftersom Daddy J hade annat på schemat! Mys som vanligt, Sovmorgon och gooood mat! Ikväll har jag griljerat en skinka för första gången och lagat en gryta med gooott Dillkött (också för första gången). Dillköttet blev gottigottgott och skinkan ska vi smaka senare!!!

Nu badar prinsarna och jag pular med himmet! Viker tvätt, diskar undan och bara myser av den tryggheten som vi alltid bara tagit för givet!!!

Stor kram i vintermörkret!!!